Bakgrund & idé

Antalet personer med fetma och typ 2-diabetes har exploderat världen över. Här i Sverige passerade vi

en historisk gräns år 2016: då hade över hälften av den vuxna befolkningen övervikt eller fetma. Det är

välbelagt att fetma ökar risken för våra vanligaste och mest kostsamma kroniska sjukdomar, bland

annat typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och demens.

 

Mindre kända är de alarmerande rapporter som kopplar fetma och diabetes hos gravida, till en ökad risk för att barnet ska ta skada, bland annat avlida i magen (*1), födas för tidigt, få medfödda hjärtproblem(*2) och utveckla autism(*3), cpskada(*4)

och epilepsi(*5). Barnen är också ofta stora redan när de föds(*1) och har till viss del en förändrad

ämnesomsättning, vilket ger skäl att tro att effekten av fetmaepidemin kan bli värre för varje generation.

*1. Catalano PM, Shankar K. Obesity and pregnancy: mechanisms of short term and long term

adverse consequences for mother and child. BMJ. 2017;356:j1.

*2. Helle EIT, Biegley P, Knowles JW, Leader JB, Pendergrass S, Yang W, et al. First Trimester

Plasma Glucose Values in Women without Diabetes are Associated with Risk for Congenital

Heart Disease in Offspring. J Pediatr. 2018;195:275-8.

*3. Sanchez CE, Barry C, Sabhlok A, Russell K, Majors A, Kollins SH, et al. Maternal prepregnancy

obesity and child neurodevelopmental outcomes: a meta-analysis. Obes Rev.

2018;19(4):464-84.

*4. Villamor E, Tedroff K, Cnattingius S. Maternal Obesity and Cerebral Palsy in Offspring-Reply.

JAMA. 2017;317(24):2550.

*5. Razaz N, Tedroff K, Villamor E, Cnattingius S. Maternal Body Mass Index in Early Pregnancy

and Risk of Epilepsy in Offspring. JAMA Neurol. 2017.