Vanliga frågor

Vad är Sockerchecken och hur kan jag använda märkningen som konsument?


Socker finns dolt i majoriteten av alla livsmedel och många får i sig för mycket sött. Målet med Sockerchecken är att göra det enkelt för dig att hålla koll på sockret. Med hjälp av varans ingredienslista och näringsdeklaration uppskattar vi hur mycket fritt socker olika livsmedel innehåller. Sedan märker vi dem med en färg: grönt, gult, rött eller svart. Av varor som är gröna kan du äta hur mycket du vill, utan att få i dig för mycket socker. Gula varor är också helt okej. Äter du mycket rött till vardags passerar du däremot lätt gränsen för vad kroppen tål. Av svarta varor ska du bara köpa väldigt lite. I alla fall om du vill må bra och slippa laga tänderna.




Varför tittar ni på det tillsatta sockret?


Livsmedelsverket och Världhälsoorganisationen, WHO, visar tydligt på att överkonsumtion av tillsatt socker belastar människors hälsa, men också vår samhällsekonomi. Studerar man forskning som finns så inser man snabbt att det är ett område där förändring kan göra stor nytta. Vi tror att övenkonsumtionen till viss del beror på svårigheter att på ett enkelt vis förstå innehållet av sockernivåer i de livsmedel vi bär hem. I Kostfondens rapport ifrån våren 2019 belyses bl.a. problematiken med att det tillsatta sockret inte redovisas i produktens näringsinnehåll. Här har Sockerchecken en märkning som underlättar för konsumenten.




Vilka ligger bakom Sockerchecken?


Sockerchecken är ett privat initiativ och företag helt utan kopplingar till livsmedel- och läkemedelsindustrin. Vi har vårt kontor i Visby på Gotland.




I vilka butiker hittar jag er märkning?


Just nu pågår ett pilotprojekt med en butik på Gotland, Stora Coop Visby, men vi hoppas att vi under hösten 2020 kommer att rulla ut märkningen i en butik nära dig.




Men kroppen behöver ju socker, eller?


Svenska Livsmedelsverket skriver på sin hemsida: "Det finns inga positiva effekter på hälsan av att äta socker. Glukos deremot behövs för hjärnans funktion. Men eftersom kolhydrater i form av till exempel stärkelse som finns i potatis och bröd, kan brytas ner till glukos i kroppen finns inget behov av att äta tilllsatt socker."




Vad menas med naturligt socker?


Naturligt socker är sådant socker som finns i exempelvis jordgubbar, äpplen och mjölk. Det är naturliga råvaror som är rika på vitaminer och andra näringsämnen. Det finns inga rekommendationer om att begränsa det naturliga sockret, därför är alla sådana livsmedel gröna i Sockercheckens märkning.




Vad menas med tillsatt socker?


Tillsatt socker är socker som livsmedelsproducenter har haft i våra livsmedel. Exempel på tillsatt socker är vanligt socker (sackaros), isoglukos, glukossirap, fruktossirap, glukos-fruktossirap, stärkelsesirap, majssirap och så vidare.

Allt tillsatt socker är vad man brukar kalla ”tomma kalorier”. De innehåller inga vitaminer, mineraler, antioxidanter eller fibrer. Därför riskerar den som äter för mycket tillsatt socker att få näringsbrist. Livsmedelsverket rekommendation är därför att maximalt 10 procent av alla kalorier vi äter får komma från tillsatt socker, och det får väldigt gärna vara mindre.




Vad menas med fritt socker?


Till fritt socker räknas alla former av tillsatt socker, men också juice, koncentrerad juice och honung. Juicekoncentrat – som kan vara lika sött som sirap – används allt oftare för att söta livsmedel. Ibland kan stå på en produkt att den innehåller ”100 procent frukt”, men det som finns kvar av frukten är bara den extremt koncentrerade och väldigt söta juicen.

WHO varnar nu för att vi konsumerar allt mer juice och juicekoncentrat. Det påverkar dels tänderna, dels är det lätt att överkonsumera kalorier när man dricker juice. När fruktens alla fibrer har pressats bort ger den inte alls lika bra mättnad.

WHO:s rekommendation är att vi ska begränsa mängde fritt socker till maximalt 10 procent av alla kalorier, och deras hälsomål är att vi ska nå ner till 5 procent.

I Sockercheckens märkning utgår vi från WHO:s rekommendationer om fritt socker. Men vi gör ett undantag för produkter där allt fritt socker kommer från juice. Då sänker vi märkningen en grad. Juice är sockerrikt, men till skillnad från tillsatt socker innehåller det också vitaminer och antioxidanter. Så trots att juice och läsk innehåller lika mycket fritt socker, blir juicen röd och läsken svart i Sockercheckens märkning




Viktprocent & energiprocent, vad är skillnaden?


En yoghurt kan enligt ingredienslistan innehålla 5,3 procent socker. Sockermängden anges då i viktprocent. Yoghurten innehåller 5,3 gram socker per 100 gram.

Kostrekommendationerna ges istället i energiprocent. Maximalt 10 procent av alla kalorier bör komma från tillsatt socker.

För att räkna ut hur många energiprocent socker som finns i yoghurten, behöver du veta yoghurtens totala energiinnehåll. Den informationen hittar du i näringsdeklarationen. Låt oss säga att det är 60 kcal/100 gram. Du behöver också veta att socker innehåller 4 kcal/gram (detta gäller alla former av tillsatt socker). Då kan du räkna ut att yoghurten innehåller 5,3*4/60=36 energiprocent socker.

Så 5,3 procent av yoghurtens vikt är socker, men räknar du ut hur stor andel av alla kalorier som kommer från socker är siffran 36 procent.

På samma vis innehåller Coca-cola 10,6 viktprocent socker, men 100 kaloriprocent socker.




Hur kan en produkt med sötningsmedel bli grön?


Sockerchecken har utvecklats för att hjälpa dig att följa rekommendationerna kring hur mycket tillsatt socker du maximalt bör äta. Det finns inga rekommendationer om att begränsa sötningsmedel, därför blir dessa produkter gröna.




Hur kan chips bli gröna enligt Sockercheckens märkning?


Sockerchecken har utvecklats för att hjälpa dig att följa rekommendationerna kring hur mycket tillsatt socker du maximalt bör äta. I chips finns inget eller bara väldigt lite tillsatt socker, därför blir chipsen gröna. Det innebär dock inte att chips är nyttigt. Det mesta som är grönmärkt av Sockerchecken är bra mat, men inte allt.




Varför en märkning? Det står väl i innehållsförteckningen?


I innehållsförteckningen står visserligen vilka former av socker som finns i en vara, men aldrig hur mycket. Därför är det svårt för dig som konsument att veta hur mycket socker du egentligen får i dig.

När Sockerchecken uppskattar ut hur mycket fritt socker det finns i ett livsmedel utgår vi från den mängd sockerarter som livsmedlet innehåller enligt näringsdeklarationen. Sedan gör vi en uppskattning av hur mycket sockerarter som kommer från naturliga råvaror, som tomater, morötter, hallon, jordgubbar eller blåbär. Dessa naturliga sockerarter drar vi bort från det totala sockerinnehållet. Den siffra vi får använder vi i nästa steg för att uppskatta hur många kaloriprocent fritt socker varan innehåller.




Vad säger forskningen om för hög sockerkonsumtion?


I det tillsatta sockret finns ingen näring som kroppen behöver. Socker är tomma kalorier. För att inte få näringsbrist behöver vi därför begränsa mängden socker vi får i oss.

Socker skadar också tänderna. Det är skälet till varför WHO har som hälsomål att vi ska begränsa konsumtionen av fritt socker till maximalt 5 procent av alla kalorier. Personer som äter så lite socker får generellt väldigt få hål i tänderna (om några).

Utöver detta bidrar en hög sockerkonsumtion till övervikt. I dagsläget har över hälften av Sveriges befolkning övervikt eller fetma. I fotspåren följer en ökad risk för alla stora folksjukdomar: typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och demens.




Hur många är det egentligen som äter för mycket socker?


Exakt hur många svenskar som överkonsumerar socker finns det inga bra siffror på. Men i rapporten Ett sockersmart Sverige har Kostfonden räknat ut att om alla svenskar följde Livsmedelsverkets rekommendationer så borde Sveriges totala sockerförbrukning ligga på ungefär 20 kg socker per person och år. Enligt SCB:s statistik förbrukade vi dock 40 kg socker per person under 2018.

Det finns svagheter i all statistik, men väldigt många får i sig för mycket socker. I de 40 kilona ingår inte heller allt det fria socker som vi får i oss från juice och juicekoncentrat. WHO (och många forskare med dem) menar att vi behöver begränsa även det sockret.




Är märkningens gränser godtycklig, eller vad gör att ni t.ex. har 5% som gräns för grön?


I märkningen av livsmedel har Sockerchecken valt att utgå från WHO:s rekommendationer. Deras önskan är att vår konsumtion av fritt socker ska ligga under 5 procent av alla kalorier. Varor som ligger under den gränsen har Sockerchecken märkt med grönt.

Få personer konsumerar så lite som 5 energiprocent fritt socker. WHO:s rekommendation är därför att högst 10 procent av alla kalorier ska komma från fritt socker. Livsmedel som ligger mellan 5 och 10 procent har Sockerchecken därför märkt med gult.

Livsmedel mellan 10 och 35 procent fritt socker har Sockerchecken märkt med rött. Sådana livsmedel kan man äta lite av, men äter man många röda varor till vardags blir sockerkonsumtionen lätt för hög.

Riktigt sockerrika varor – sådana som innehåller mer än 35 energiprocent fritt socker – har Sockerchecken märkt med svart. Där hamnar exempelvis godis och läsk, men också – hör och häpna – vissa yoghurts, asiatiska såser, växtbaserade alternativ till mjölk med mera. Det är ofta de svarta produkterna som gör att vi får i oss alldeles för mycket socker.

I märkningen finns också ett undantag. Om allt fritt socker i ett livsmedel kommer från juice sänker vi märkningen en grad. Juice är visserligen sockerrikt, men innehåller också vitaminer och antioxidanter. Så trots att juice och läsk innehåller lika mycket fritt socker, blir juicen röd och läsken svart i Sockercheckens märkning.

Detta undantag för juice gäller dock inte mat till bebisar. Många producenter av bebismat använder juice och koncentrerad juice för att söta gröt, klämmisar, välling och mat. Eftersom bebisar inte ska äta översötade produkter räknar vi juice som lika som socker.




Inga kolhydrater är väl särskilt bra? Skulle verkligen socker vara värre än andra kolhydrater?


Det är stor skillnad på olika kolhydrater. Vissa är bra för kroppen, andra gör i längden skada. Den senaste forskningen visar att av alla kolhydrater är det socker och raffinerat mjöl (ex vetemjöl) som vi helst ska undvika Kolhydrater från icke-processad mat, som rödbetor och morötter är bra för kroppen. Jämför man socker och vetemjöl, talar den mesta forskningen för att socker är värst. Dels förstör socker tänderna. Sedan är rent socker fritt från näring. En person som äter godis får knappt i sig några vitaminer, mineraler eller antioxidanter alls. Äter man samma mängd kolhydrater från exempelvis mathavre får i sig mängder av olika näringsämnen och även mättande fibrer. Medan godis ger ett högt blodsockerpåslag, har mathavren inte alls samma starka effekt. Siktar vi mot minska på sockret tar vi alltså ett stort steg framåt för vår hälsa!